Winter in my Mind

Här kommer utvalda sms från min mobil:


Till HH:
Jag har lunch nu.. Sitter i lunchrummet alldeles alldeles själv.. Och du? Vad gör du? Är på väg till skolan? (följande ska läsas med dramatiskt vemod) Oh ack! Vad äro vi utom blott två ringa medborgare av denna värld? Dömda till ett liv av vandring i samhällets utstöpta former. (skrik teatraliskt) Vem dem! Ve oss! (växla till lågmäld bitterhet) Vi äro så mycket mer..

----------

Jag:
Hello darling! Var the apartamento en complete mess imorse?

Allie:
No, men ty den är det nu.. ack jag känner att jag kommer dömas för mina
synder av lusta, ty jag sätter min passion före förnuftet.

Jag:
Vad har hon gjort nu, kvinnan som är fager men ack så fåfäng? Hur kan det sig ske att
lustarnas käftar biter tag i dig och bedrar ditt förnuft?

Allie:
Det finns ej större smärta än den att minnas en förgången lycka.. Av ångest blir jag
som döende och sjunker ner i vanmakt och nu faller jag.. Som en död själ faller jag ner,
kärleken som slog rot i mitt ädla hjärta, den kärleken för oss samtidigt i döden.

Jag:
Min själ kvider kvalfyllda snyft ty det är vad sann vänskap frambringar, Om det förgångna
tar din själ och lämnar blott din kropp genomskinlig och vit må den ta min med.
Som bräckliga kärl är vi i oerfarna barns händer.

Allie:
Ve mig! Nu börjar larmet från klagokören, vi har nått ett ställe där gråt och verop
nästan bedövar. Inget hopp om ro eller om lindring i våran straffdom någonsin oss tröstar.
Landet som såg oss födas är nu beläget.

Jag:
Det hörs sägas en stillande vind smeker ditt medvetande innan döden knackar på dörren. Dina lustar knarrar som trägolv med gågna år. Låt de sucka en sista gång ty suktande är själars viljor.

Allie:
O varelse, så godhjärtad och ädel som vill besöka oss i den mörka luften här nere, som
färgat världen blodröd, är nu uppslukad av denna förtärande känsla som kallas brustet hjärta.

Jag:
Tiden kan uppväcka den soldat som med lans dräper den drake som tynger ditt sinne.
Hans namn äro ny kärlek, eld är hans färg och våldsam passion hans vapen.

----------


Allies citat är hämtade ur "Den Gudomliga Komedin". Och jag skrev det som kom till mig och som kunde låta gammaldags.

Och så säger de att dagens ungdomar är obildade och hopplösa?
Shakespeare hade vart stolt! Gett oss sin gåspenna och bett om vår autograf.
Okej, kanske inte. Men ändå.

Jag veeet! Jag blir överdriven.
Och jag orkar inte mig själv!

Den här listan somnar jag till: Sleep

Gonatt!