onsdag 31 december 2008

Just my luck?

Vi kan inte vara ihop längre..
Det är inte er det är fel på..
Det är mig..
Allvarliga fel..

Ingen tror mig när jag säger att saker händer bara mig! Och jag är förföljd av otur! Ska man tro på karma (vilket jag inte gör) så måste jag varit ett svin i mitt förra liv!

T.ex. jag har två nycklar på min nyckelknippa. Två! Då borde det vara femtio procents chans att jag tar rätt nyckel. Men jag tar fel, varenda gång!!
Nåväl, det var lite bakgrundsinfo till vad som nu är en dagsrapport av olycksfågeln Emma.
Efter det misslyckade DMV-besöket så kom jag hem, tog hand om barnen vilket var problemfritt och hör och häpna! De lekte för sig själva! I tre timmar! Hujeda mig! Men den "lediga" tiden skulle ju straffa ut sig. En timme efter Cassatt somnat kom Wayne och sa att han skulle skjutsa mig till DMV för att jag skulle försöka igen. Han sa att efter testet behövde jag inte göra något, jag kunde sluta. Härligt! So far so good, right?

Jag kom in, ställde mig i kö som gick fort men när det var min tur var jag tvungen att vänta för att de tillåter bara att behandla tio personer i taget. Så efter tio minuter fick jag min kölapp. JA'ag stod i kö för att få kölapp, hur sjukt är inte det. Jag hade nummer G345. Jag undrar varför alla människor är där, om dem har uppkörning eller vad som är på gång när jag hör ur högtalarna: Serving G239 in window 24. Det var alltså 106 personer i kö före mig. Det kanske går fort? Inte alls, två timmar och träsmak i baken senare var det min tur. Jag kommer fram till en nervös kille som gör allt extremt långsamt. Han måste be om hjälp tjugo gånger och han gnäller på att mitt namn är för långt.. Ursäkta, jag ska bättra på mig?
Efter alla dokument är ifyllda frågar jag om jag kan göra teoriprovet. Han kollar på klockan.
- Nej, ingen är tillåten att göra teoriprovet efter klockan 4.30 pm.
- Men vad är klockan?
- 4.32.

Och han var icke övertalningsbar. Jag har suttit på en stol i två timmar, stått i en halvtimme och rabblat social securitynummer, adress osv, jag har till och med stått i kö för att placeras i kö och jag är två minuter för sen för att ta ett test??!!

Jag skrattar faktiskt på riktigt när jag går ut därifrån.

I handen har jag en papperslapp som han som "hjälpte" mig gav.
- A website you might like....
Jag slängde den... Jag är inte intresserad av mostholyfamilyblablabla.com

Det var snorkallt på vägen hem. Jag går skitfort när jag får syn på Ben&Jerrysbutiken. Och jag blir sugen på en Addicted to Chocolate shake. Jag går in, står i kö. När det äntligen blir min tur och jag beställer säger han att dem tyvärr har slut på chokladglassen men att han kan göra en vanilj och chokladsås shake. Skit samma tänkte jag, jag ville bara ha min shake. Han börjar göra iordning den när jag ser att han viskar med en annan i personalen. Han kommer fram till mig:

- I'm sorry but we don't have any milk. He's running to get it but it's gonna take a while.

Jag bara skratta igen! Helt sjukt! Men efter ett par timmars väntan, vad gör det? Efter tjugo minuter hade jag min shake som inte ens var god.. Jag gick fort hem och jag vart argare för varje steg. För efter vart tjugonde steg var jag tvungen att stanna vid rödljus. Jag ljuger inte! Vart tjugonde steg! Kom hem helt upprörd men jag var tvungen att hålla god min när barnen undrade hur det gått på testet samt bestämde sig för at berätta för mig om allt dem gjort när jag varit borta. Jag hade 40 minuter på mig att göra mig iordning till mötet. Jag chatta med Sara i fyra minuter men jag var fortafarnde arg! Haha, what's the point, right? Men jag var så stressad. (hur man nu kan vara det efter allt väntande?) Så jag gjorde det som brukar lugna ner mig.. La mig på sängen med Lifehouse i öronen.

Och jag önskade att jag var med människor som vet hur jag är när jag är irriterad. Som inte bryr sig om jag är irriterad! Som vet när man ska lämna mig ifred! Jag önskade att jag kunde smälla igen min egen dörr, i mitt gröna rum och ligga i min säng med hörnlampan tänd och vara i min värld. Men jag har inget grönt rum längre...

Traskade iväg på mötet lugn som en filbunke men slut i huvudet. Och nu efter allt har jag återgått till att skratta åt alltihop igen! Det finns dem med tur och dem med otur. Jag vet att jag har tur på andra områden. Min familj och mina vänner kan inte högsta jackpotten toppa! 7777

Pusspåhuvet allihop!!

---Jag skulle vilja gå på tivoli---

(Btw, ett körkort här kostar 28 dollar.. 28 dollar!!!!!!!!!!!! Då ingår teori, uppkörning, fotografi och själva kortet. Galet!!)

tisdag 30 december 2008

-Make sure no one can do it quite like you-

Gårdagen

Måndagen började med museumbesök.. och en vild pojke!
Han slog sin syster, puttades, hade sönder min kamera, krama ihjäl sin kompis, skrek som en galning.. Hmm.. var det någonting i den meningen som pockade lite extra tror ni?
Min kamera!!!!!

Som nu ska in på lagning..

Var tvungen att jobba en halvtimme extra fast hela mitt väsen bara skrek att jag var tvungen att ta mig ut ur huset snabbast möjligast.. Efter den outhärdliga halvtimmen bytte jag om och gick ut sprang i en timme. Konstigt vad bra det kan vara egentligen. Aggressioner borta och motivation in. Så skönt att bara rensa skallen! Och det var en glad och positiv Emma som kom tillbaka.

Stackars lilla pappa. Vi sprang ofta ihop efter att jag sovit en stund på dagen och dem som känner mig vet att jag inte alltid är på så bra humör efter det. Jag kunde sitta som ett åskmoln redo att blixtra till vilken sekund som helst på väg till Eskiln och pappa valde sina ord väl för att undvika det. Men efter vi sprungit så var jag på bra humör igen. The power of excecise!

Kom nyss hem från DMV där jag skulle göra teoriprov men deras system hade kraschat så inget prov för mig. Just my luck!

Aja...

--- Jag skulle vilja se mig själv genom en annans ögon ---

Jag hatar måndagar!

Uppdaterar om några timmar........

måndag 29 december 2008

Skämtar du?

Cirka 20 minuter efter att jag publicerat mitt inlägg hör jag hur Wayne pratar med sin mamma om att hon ska skaffa Facebook och att han skicka länken i ett mail till henne! What are the odds?

- Japp, sista människan på jorden. Jag är nog redan den enda i min ålder som inte har facebook..

Humor humor..

Vem behöver Facebook? Really?

"Jag ska minsann förbättra mig nu! Imorgon måste jag gå klockan 9.00. Jag ska gå upp i tid och göra mig iordning, äta frukost och sen i lugn och ro gå iväg."

Ehmm... Jag gick upp 8.46. Men! En minuts förbättring mot gårdagen.. Det är en tröst det.. Man är verkligen ens egna värsta fiende.. Sug på den karamellen ni!

Jag gjorde absolut inget vettigt efter mötet förutom att bli stel i baken framför datorn. Sedan kom Angela och hämtade mig och vi åkte till en get together som bestod av ungefär 20 personer.
Och på menyn fanns allt från traditionell amerikansk cranberryjelly till japanska dumpling.
Och jag hade så kul! Idag kände jag att jag är inte längre den nya, jag är del av allt!:)
Changing topic!
Jag strävar inte efter att bli känd men jag kommer förmodligen bli det. Som den enda människan på jorden som inte har facebook! Och jag skulle lätt kunna skaffa det, jag är till och med sugen på det men det finns en sak som kommer i klämm. En sak som inte går att rubba. Min envishet! Jag rackade ner facebook och fattade inte varför alla ugglade där! Så jag sa att jag skulle absolut inte skaffa det. Men det är ju för att alla är där!
- Har du hört att det paret fått barn?
- Nej, hur vet du det?
- Jag läste det på facebook...
Men hur sjukt är det egentligen? Det är ju som lunar fast för vuxna! Men det är bra egentligen, jag kommer inte sitta inne där i onödan. Jag tackar min stolthet för att jag skaffar mina kontakter på riktigt vis.. Who needs Facebook? Hahahah, först tänkte jag skriva att det var dåligt att jag inte hade facebook men jag kom till insikt medan orden formulerades i huvudet. Tack kära blogg!:P
Så ni kommer inte läsa om mig på facebook. Pilutta er!!
Nu ska jag kolla på koncert! (eviiiil)
Pusssss slibb och slabb
---Jag skulle vilja visa alla min nya stad---

söndag 28 december 2008

Turism med kartor och kameror - nu kör vi!

"Jag drömmer, det är inte klockan som ringer. Jag kommer vakna till, kolla på klockan och se att det är några timmar till innan jag måste gå upp. Jag bara drömmer, drömmer, drömmer"

Men inte hjälpte dem tankarna! Jag var tvungen att gå senast klockan nio imorse så att jag skulle hinna till RS till halv tio. När gick jag upp? 8.47.... Zzzz Zzzzz


Hann dit i tid och lyckades till och med få mig representabel. Efter två timmar i tjänst for jag och Angela vidare på citytour. Först fyllde vi magarna (som vid det här laget vrålade) med god mat från the Mandalay Resturant. Hoppa över till nästa stycke om ni inte vill veta vad jag åt men jag snappade med mig en meny till min scrapbook så jag kan nu återge i detalj vad jag åt. Haha, kanske inte kul men det var lite annorlunda rätter.

Vi beställde in smårätter och det här åt vi:
Tea Leaf Salad (Lap Pat Dok)
Burmese Curry Beef
Walnut Prawn
Detta serverades med Couconut Rice.
Jag testade även en helsjuk dryck. Iskall kokosmjölk med is och jellykulor i. Det låter inte ens gott! Men det gick att dricka.

När vi var mätta och nöjda, så började turistandet. Hon visade mig runt på Clement som är en gata full med asiatiska resturanger och småbutiker. Mycket roliga inredningsbutiker! Sedan åkte vi mot Lumbard Street som var målet idag. Angela är uppvuxen i San Francisco men har aldrig varit där så det var kul för båda.




Lumbard är en känd krokig väg helt enkelt.

Vidare till nästa mål. De mest fotograferade husen i världen. Och berätta för Emma varför för hon förstår inte alls vad hela grejen är!



Men men, säkta men säkert bearbetas staden med alla dess egenheter!
Hade så mysigt idag och det var roligt att lära känna Angela mer.

Kom hem och när jag startade Internet ploppade det en ruta om utbildning och man skule göra ett test och jag tänkte att why not? Mina resultat på sånt jag ska arbeta med:

1. Språk-Kommunikation-Media
2. Kultur-Konst&Design-Arkitektur
3. Turism-Fritid-Resturang

Så nu vet ni det!

Just det! Idag hittade jag himmelsk bokbutik nr 2. Gick in och tänkte: Oj, vilken trevlig butik! Men sen visade det sig att den bestod av tre plan!! Så dit ska Emma styra stegen nästa vecka!

Jag sitter och försöker komma på saker att skriva för jag vet att jag borde skriva vykort, som jag köpte andra veckan jag var här, och dem vykorten har till och med frimärken nu, men jag kommer mig inte för att skriva dem.... Men jag borde skriva dem.. Men det finns mycket man borde och jag har en skarp känsla av att dem inte kommer bli skriva nu heller.. *visslar och kollar i taket*

Ähh!

Nu försvinner jag och mitt bloggbabbel ett tag!

Pussss

---Jag SKA skicka iväg vykorten (nån gång..)---

lördag 27 december 2008

Pyjamasparty med favoritherrar

Äntligen kom fredagen! Och vad som började som en mardrömsvecka slutade ganska lyckat. Firande och bestyr är över. Idag tog jag hand om barnen medan Joy och Wayne gick på bio. (Bond) Och vi slappade hela förmiddagen. Wes hade fått Lejonkungen i present så vi såg den. En av min och Wes favoritfilmer :) Det visade sig bara vara en itsy bitsy detalj som sabbade hela grejen.. Vad? Engelskan!! Det var ingen Pumba som tog i och vråla: För när jag var ett VÅRTSVINSBAAAAAARN! Istället var det en Pumba som med aningen för hes röst sjöng: When I was a young wart hog..

Åhh så puttinutt... Men det är är feeeeel! Det är ungefär lika fel som om Woody Allen skulle spela James Bond! Nepp, det går bara inte! Meningen låter inte ens bra....

Just det, ska bara lägga till att nu känns det som att jag snart testat det mesta typiska amerikanska i matväg, bara under den här veckan har jag ätit Pigs in a blanket, Apple Pie, Pretzel och även druckit Egg Nog. So far är det bara en sak som jag inte tyckt om alls och det är Corn Dogs. Vet inte om jag nämnt det innan, Jag kunde inte ens äta upp den och då är det illa!


Klockan är nu 9.11 pm och jag sitter och väntar på att familjen ska logga in så vi kan ha Skypedate! Eftersom dem ska pysa neråt mot Skånetrakter så ska vi prata. Så i väntan består min fredagkväll av Pyjamas och två av mina favoritkarlar: Ben & Jerry :)



Här kommer ett kort på en mycket koncentrerad pyjamasklädd Emma som försöker få skarpt kort i extremt dåligt ljus. Min allvarliga min och skeden som klyver mitt ansikte bjuder jag på:P




--- Jag skulle vilja sova i en eka i havet ---

fredag 26 december 2008

Sista bokis

Jag hade SOVMORGON, ehmm typ.. Dem kom inte ner förrän klockan nio så jag låg påklädd och drog mig i sängen från halv åtta till klockan nio. Men skänt ändå. Och då var presentöppningar. Och huset är nu fullt med mer prinsessor och dinosaurier än vad disney och jurassic park kunnat drömma om. Tog det lugnt hemma tills vi for iväg till några bekantas hus. Det var jättetrevligt, återigen massor av olika människor från massor av olika nationalieter. Värdarna var från Tanzania och Italien. De har bott i Uganda. Även människor som ursprungligen var ifrån Kina, Serbien och Korea var där. Jag älskar San Francisco!

Sedan gick jag hem och bytte om för att gå på möte. Med bokisgruppen gick vi sedan hem till en som heter Bridget där det bjöds på förfriskningar och mingel. Så kul, särskilt eftersom man lär känna dem flesta bättre.

Mina inlägg är tråkiga nu men jag är så trött så jag orkar inte gå in på detaljer.
Kanske blir mer utförligt i helgen.

Jag har iaf haft en toppendag! Hoppas ni också haft det!

Nu ska jag sova.

Morgonpuss till er därhemma.

---Jag skulle vilja åka Snowboard i Lake Tahoe---

torsdag 25 december 2008

Nu är det jul här i vårt hus

Idag blir det en kortis för jag är dupersupertrött..
Julafton var sååå kul! Varför? För den firades inte alls.
Började dagen med "familjefrukost" nere på Crepes on Cole. Jag åt blåbärspannkakor (men drömde om Bollnäsfil). Servitören råkade välta ett vattenglas på mig och bad om ursäkt hundra gånger fast jag försäkrade honom att det var okej (men jag tänkte att det kommer se ut som att jag kissat på mig)
Sedan biblioteket, och tre prinsess- och tre dinoböcker senare var vi påväg hem där Cassatt sov middag och Wes läste. Sedan svushade de iväg till kyrkan. Jag hjälpte Grandma med maten. Koreansk BBQ. (delicious!) Och när familjen kom hem hade dem med sig sällskap. En mamma, hennes söner och en av sönernas fru. Bägge av sönerna som är amerikaner har bott i Korea. Den ena har lärt sig och talar koreanska och japanska flytande. Han bodde även i Japan i två år. När dem bodde i Korea vart dem kända underhållare och dem var på TV hela tiden så Grandma var i extas när hon kom upp med koreansk teknologi iform av en karaokemic. Den har alla låtar och sånger i sig så man behöver minsann inga skivor och hushpush! Och det bästa var att det var en ekomic! (Som på riktigt Sara!) Sen att alla låtar var på koreanska gjorde inget för dem var verkligen underhållare!!
Jag hade verkligen kul!

Jag har hundra saker att skriva men jag är för trött.
Pussilago

(Jag skulle vilja lära mig koreanska alfabetet)

onsdag 24 december 2008

Nada fantasi

Torka! Jag har nada aning vad jag ska skriva om! Men det har jag oftast inte ändå.

Kämpardag idag med.. Blir barn automatiskt mer upproriska när de är lediga? Nu kan ju inte skolan köra slut på dem, så då hänger hoppet på mig. Museumbesök, lekar, pyssel, you name it, I did it och dem kräver mer..

Nåväl, klarade av den här dagen i alla fall eftersom nu sitter jag här. Kom nyss från mötet och jag kan skriva om hur roligt en talares ansikte kan se ut om bara kollar på hans näsa men det tänker jag inte göra, för då tror ni att jag inte lyssnar men det gör jag!

Nej, nu sitter jag och chattar med Vane som är påväg till jobbet.. Själv ska jag snart sova.
Det får bli allt för idag.

Imorgon är det julafton, det lär ju bli spännande:P

Puss till alla glada!

Ps, Tomten finns inte.

---Jag skulle vilja se mig själv gå i sömnen--- (djuuuuuuup tanke:P)

tisdag 23 december 2008

Nog lever jag alltid

Som sagt, låg i sängen hela dagen igår men idag var det måndag, jobb och slit. Och sängen kunde man ju drömma om.
Dagens äventyr bestod av att gå till pysselbutiken och införskaffa material till framtida dinosaurie. Jag har precis klätt på dem när jag går på toaletten precis innan vi går, som förresten är halvt stopp i så alla papper måste läggas i separat kasse. Trevligt trevligt. Kommer ut, ytterdörren är öppen och barnen är puts tjoffs väck och spårlöst försvunna. Jag går ut, ropar efter dem, letar på garageuppfarten, springer in igen ifall de bara öppnat dörren men inte gått ut. Pulsen skenar och paniken sprider sig och precis när jag tänk igenom hur man berättar att man slarvat bort någons barn så kikar dem fram utanför dörren. Yippie - jag fick minst tio gråa hårstrån och en djupare rynka i ansiktet.

Går till butiken, handlar det vi ska ha. Går hela vägen hem där Wes bestämmer sig för att ta myrsteg för att det är kul. Men när han inte får tillräckligt med uppmärksamhet av det så springer han i förväg och struntar i allt vett han lärt sig. Han löper över alla vägkorsningar, uppför backen bakom kröken och ur sikt medan Cassatt klänger runt mitt ben och gallskriker för att hon är för trött för att gå. Jag har händerna fulla med byggmaterial och skötväskor men lyckas på något sätt bära henne uppför backen till en Wes som minsann fick höra ett och annat.
Kom in, Wes slänger av sig skorna, tvättar händerna och springer till datorn. Efter en minuts övertalning går även Cassatt iväg till handfatet för att tvätta händerna och jag hänger upp ytterkläder och sätter på vatten till pastan som dem ska ha till lunch. Jag hör vatten rinna, går till badrummet där Cassatt skrattar medan vattnet svämmar över handfatet och på golvet. Jag tar tag i Cassatt och lyfter in henne i vardagsrummet. Vattnet kokar över i köket. Wes skriker om att det är pappersstopp i skrivaren. Jag går dit och han har på den minuten vi vart hemma lyckats fylla på skrivaren och skriva ut en bild som lyckats fastna. Jag fixar det, tar bort Wes från datorn och in i vardagsrummet där Cassatt lyckats kissa igenom sin blöja så hon sitter i en pöl på golvet. Jag ska byta den när hon säger att hon behöver göra nummer två. Vi går in på toaletten när Wes sätter på TV:n på högsta volym...
Allt detta utspelade sig inom loppet av tolv minuter..

Tio minuter senare sitter barnen med sin lunch framför TV:n. Efter en timme när lunchen är slut och Cassatt sover pysslar jag med Wes. Vart hann jag andas?! Jag ska börja nedräkningen tills det är dags för skola igen, måndagar brukar vara mina lugna dagar!

Imorgon ska jag nog betala en barnvakt för att ta hand om dem. Röda dagar, helger och lov är det värsta som finns!
Och nu sitter mamma och pappa med ett leende i ansiktet? Okej, jag lovar, jag får betalt för alla gamla synder nu!

Pussss från en Emma som börjar känna sig gammal.

--- Jag skulle vilja ha fredag idag ---

måndag 22 december 2008

Sent fast det är tidigt

Sen uppdatering. Jag låg i sängen hela dagen igår. Men jag mår bättre idag. Jag skriver mer ikväll.

XoXo

--- Jag skulle vilja lära mig att prioritera bättre. ---

söndag 21 december 2008

Only in U.S

Låg och drog mig i sängen så länge som är lagligt. Efter en del virrvarr mötte jag Amanda vid hållplatsen för en dag av turistiska aktiviteter. Spårvagnen var knögfull. Men det är lite häftigt, inom en kvadratsmeters radie satt en japan och läste en japansk tidning, brevid honom en kvinna som läste en fransk bok. Mittemot dem stod en annan och läste en engelsk tidning och brevid dessa tre stod jag och Amanda och pratade svenska. På en spårvagn som var full med människor, från massor av länder. I San Francisco.

Idag var vid Fishermans Wharf och Pier 39. Och jag älskade stället, lukten och som alltid - havet! Men för att komma dit var vi tvugna att vänta i kön för att komma på the Cable Car. Så i minst 40 minuter stod vi i en kö som inte rörde sig medan vi blev utsatta för hjärntvättningsförsök av ett par överreligiösa typer som kommenterar bilar, märken, pengar och just det, att vi ska älska Jesus. Alla får ha sin tro. Jag har ju min men jag skriker inte det i folks öron med megafon. Kvinnan som gapade om det var precis lika skrikig som den neongula mössan hon bar. Nog om det.











Amanda var tvungen att jobba ikväll så jag gick dit och höll henne sällis efter barnen gått. Jag inhandlade glass på vägen dit och den här gången hade jag ett längre samtal med mannen som ALLTID är där! Han jobbar där alltså. Och han går alltid i samma gång i affären när jag kommer. Det är sådana saker som får mig att tro att jag är som Truman i The Truman show. Den filmen förstör ens liv på riktigt. Jag såg den filmen när jag var liten men jag kan fortfarande bli misstänksam ibland. I alla fall så visade det sig att den mannen hade släkt i Uppsala. Lite otippat. Men det är ganska många man träffar som varit i Sverige. Kom till Amanda och vi såg Wimbledon. Seg men med ett fluffslut och alla levde lyckliga i alla sina dagar. Detr räckte för mig. Och nu ska jag sova!


Ska avsluta med en bild från bion igår. Sara som posar så fint.




Detta blir allt från San Francisco idag.
Kärlek till Sverige!
--- Jag skulle vilja ha filmliv för en dag----

lördag 20 december 2008

No to your Yes

- Nej, stå inte där..
- Nej, vi kan inte åka till Nordpolen just nu.
- Nej, sluta skrik.
- Nej, man måste ha jacka på sig innan man går ut.
- Nej, det betyder att Emma är trött och vill vila huvudet.
- Nej, det betyder inte att du ska skrika mer.
- Nej, vi kan fortfarande inte åka till Nordpolen.
- Nej.
- Nej..
- Nej...
- Nej....

Och så var min dag. Hur påbörjar man sin ledighet efter en arbetsdag som denna med en halvlullig hjärna på strejk? Svar: Man går på bio och ser Yes Man! (och gör en personlig note to self att inte gå på bio nästa helg igen) Filmen var bra i alla fall. Jim Carrey kommer alltid vara Jim Carrey. Och nu ska jag börja säga ja till allt! Eller inte, men barnen skulle nog bli lyckliga. Och höga på socker...

Anyway.. Nu slog klockan nyss om till tolv. Det betyder att det nu är lördag för mig med. Lördagen den 20:nde. Jag åkte hit för två månader sedan. Time sure flies!

Äh, det här får bli allt för idag...

--- Jag skulle vilja ha ett eget soundtrack ---

fredag 19 december 2008

Backar och bilar

Jag har glömt att skriva om en av dem bästa sakerna med San Francisco. Att köra bil. Jag skulle skjutsa Joy till jobbet och jag körde i en backe som gick upp, upp, upp och mer upp. Och när jag äntligen nått slutet av backen så var den en nedförsbacke så brant och kantad av skyskrapor och vimmlande folkmassor. Med gula taxibilar så långt ögonen kan nå. Och då kändes det verkligen att jag var i USA.

Som sagt, San Francisco är verkligen charmigt med alla sina backar - så länge man slipper gå med barnvagn i dem.

Saxbekännelser

Jag heter Emma och jag har problem. *applåder*
När man är liten brukar man ofta önska att man hade någon slags superförmåga. Here comes my confession: Jag önskade att jag hade en sax.
Nej, nu ska ni inte tänka det värsta! Men alltid när jag var på möten eller liknande så brukade jag leka med tanken att om lamporna släcktes så skulle jag svepa förbi med vindens hastighet och med ett par snabba saxklipp ändra allas frisyrer. Och den absoluta drömmen var att klippa av håret på dem med hår ner till midjan. Om själva grejen bottnade i avundsjuka tror jag inte. Mer i det förbjudna att leka med saxar.

Vad kommer nu detta babbel ifrån? Jo, hör och häpna, när jag var på möte så satt jag bakom en man med hår som stack upp på ena sidan, det störde mig på ungefär samma sätt som när det är en fluga på tv-skärmen. Och när karln vänder sig om är det lika på andra sidan! Och då kände jag att jag ville bara ha en sax igen. Då kunde jag samtidigt klippa naglarna på honom två stolar ifrån mig... Hans naglar var nämligen ett par millimeter för långa. Men jag noterar bara dessa saker för mig själv och än har jag inte gjort något jag inte borde.. men det har varit med nöd och näppe:P

Dagen rullade på som andra dagar och innan jag visste ordet av sitter jag här och bloggar igen.
Tiden går så sjukt fort! Och jag går fortfarande och väntar på snön som inte kommer komma...

Pussåkramochskumbanan

---Jag önskar mig en snötäckt fönsterkarm---

torsdag 18 december 2008

Personlighetstest

Din personlighetstyp:
Populära och känsliga, med enastående social kompetens. Utåtriktade och empatiska. Uppriktiga och ärliga i sin strävan att förstå hur andra mår. Tycker i allmänhet inte om att vara ensamma. Ser allt ur ett mänskligt perspektiv och ogillar objektiv analys. Mycket framgångsrika i att hantera relationsproblem och att leda debatter. Vill vara till nytta för andra och sätter troligen andras väl före sitt eget.


Karriärer som skulle kunna passa dig:
Lärare, konsulter, psykologer, socialarbetare, personalvetare, präster, affärsbiträden, säljare, HR-personal, direktörer, eventkoordinatorer, politiker, diplomater, skribenter, skådespelare, designers, hemmafruar/hemmamän, musiker

Jag vet inte riktigt om jag håller med.. Men lite humoristiskt att jag fick skådisyrket. På min counslingsession på colleget så sade hon att hon visste inte varför men hon tyckte jag skulle ta en kurs som hade med skådespel att göra.. Hehe, om det blir så är en annan femma..

Ifall ni har fem minuter att döda är testet på denna länk:

http://se.41q.com/

Good night!

Bloglovin

Följ min blogg med bloglovin

Jaha, du har en sån dag?

Alla som har fixa ideér, tvångstankar eller knäppa beteenden - upp med en hand!
Härligt att se att jag inte är ensam.

Men jag måste återigen tjata lite om toaletterna. Idag när vi var på avslutningen på skolan så var jag tvungen att ursäkta mig och gå iväg och använda toaletten. Därinne så var det två bås. Ingen kö, inget att bry sig om. Jag låser om mig och hör hur någon kommer in i båset brevid mig, hur någon knäpper upp byxorna, sätter sig ner och uträttar sina behov. Är det bara jag som tycker att det känns konstigt att sedan stå och prata med den personen utanför som jag aldrig träffat men vet mer om än vad jag vill veta? Och tänka vid lunchbordet att hon borde minsann inte äta det där när hon har sådana magproblem?

Jag vet inte riktigt om jag vill veta om andra tänker lika som mig eller om det bara är jag som är knepig. I vilket fall som helst så tycker jag forfarande inte om toaletterna här som är designade för att skapa pinsamheter och ekon.

Nåväl, alla drar väl sitt strå för att bidra till samhället och om det är att sprida ekon så då gör till och med jag det.

Over and out for today..

---Jag skulle vilja ha vingar för en dag---

onsdag 17 december 2008

Kärlek

De kommer ta död på mig.

Imorse började dagen med att Wes, med en galge i handen gav mig världens flin och sedan slänger galgen i mitt ansikte. Och kaos utbryter. Hans mamma blev lite mer än faligt arg, med all rätt och detta resulterade i att Wes sprang och gömde sig under gästsängen. Jag som fortfarande sitter i soffan och blinkar ser Cassatt få världens oroligaste min i ansiktet, lägga huvudet på sned och komma mot mig.

-Emma, I'm gonna kiss it away.

Och så tar hon mitt ansikte i sina små händer och ger mig världens slampuss på kinden.

Och mitt hjärta fick ett extra lager.

Wes hade avslutningshow i skolan och efter verkligen springer han fram och kramar mig. Igår sade han att jag var den snällaste au pair dem någonsin haft. Kanske inte den coolaste, med den snällaste - eller förresten, den förra kunde inte origami så jag fick plats som den coolaste med.

Och mitt hjära fick ett extra lager.

I bilen påvägen hem från showen hör jag från baksätet:
- I have to share it with Wes, if I don't then I'm never gonna be happy!

Och till sist när hon skulle sova nyss vart jag arg för att hon inte gjorde som jag sade.

- Om du inte gör som jag säger får du ligga här inne själv! Vi kan inte leka nu. Okej?
- ........ okej.

Varpå hon lägger sig så nära mig hon kan, kind mot kind och lägger min arm om henne. Och när hon somnat och jag försöker gå så lägger hon sig närmare fast det inte ens är möjligt.

Och det är då det känns som att mitt hjärta kommer spricka. Jag har sagt det förut. Även om jag inte kan tänka mig att ha det här jobbet länge så är det dagar som dem här som gör det värt det. Det känns som att mitt hjärta vuxit till den dubbla storleken tack vare att dessa små barn kom in i bilden.

Och det är det man måste komma ihåg nästa gång dem nyser en i ansiktet, vägrar gå på toaletten eller springer iväg när vi redan är försenade....

---Jag skulle vilja prata med Manda---

Mitten av december

Jag kollar igenom allas bloggar såhär sent ifall, bara ifall någon har gått upp i gryningstid för att skriva några rader. Men icke, sa Micke :P

Idag har dagen gått svindlande fort. Hör och häpna nu, jag försov mig imorse! Och det är inte första gången. Första gången var bara tio minuter men idag var det en halvtimme. Jag försover mig aldrig annars! Största grejen är det ju inte men det känns så fel. Och så skulle jag förbereda frukost, yrvaken som jag var så är det ett under att det inte serverades pastasås och isklumpar utan faktiskt flingor och mjölk.

Well, well, dagen rullade på. Acrosports, Biblioteket, och nap som trots alla mina knep tog en och en halv timme. Hon skulle precis somna när Wes bestämmer sig för att jag vet: Varför inte gå upp för trapporna där Cassatt ska sova, smälla upp dörren, blåsa lite i min flöjt och sedan slå på tv:n på högsta volym?
*Ding!!!!!* Så vart Cassatt klarvaken och timmen efter ägnades åt att få henne att sova igen.
Jag har lyckats gömma alla instrumentliknande föremål lite här och var för jag tycker dessa små söta barn lyckas tillräckligt bra med att åstadkomma ljud ändå. Flöjtar i fel händer ger mig en sådan lust att bryta dem på mitten att jag får svårt att behärska mig. Så min förvåning över att Wes hade hittat en dämpade själva känslan av vad jag ville göra med den. Tro inte att jag är emot att barn ska lära sig spela instrument, det är jag inte, så länge inte jag behöver vara där:P
Nej då, men leksaksinstrument med ungeför två toner som kan hållas ut förskräckligt länge är inte min grej.

Idag har jag finally varit ute och sprungit. Det tog emot och var kämpigt och jag känner redan nu i benen. Men så värt det! Jag ska inte förlora mot min egen pappa så nu ska jag minsann börja regelbundet.

Som avslutning på dagen mötte jag Amanda som sällskapade mig en bit på vägen till mötet. Och där hade jag som vanligt roligt. Alla är så trevliga. Och så olika! Jag önskar ni kunde träffa allihop!

Idag kommer jag somna med ett leende på läpparna - på riktigt och vara helt nöjd med den här dagen!

Puss till ett snöigt Sverige från ett svinkallt San Francisco!

--- Jag SKA börja springa regelbundet---

tisdag 16 december 2008

C som i College

Vi kör tacksamhetsspåret idag. Om jag inte kommit hit hade jag aldrig träffat Amanda. She's pretty great.. :)

Kom nyss hem ifrån en promenad med blondinen själv. Det är sjukt vad nära man komma varandra på ett par veckor! Idag lade vi ihop våra tankar i alla fall. Klokare vart vi nog inte för fem öre men det var skönt att prata med någon som förstår. (Thank you, like, soooo much!;P)

Idag var det äventyr på morgonkvisten. Jag skulle ju ansöka om att bli student på college. Jag blev avsläppt av Grandma på Masonic för att gå till det campuset för att det ligger närmast mig. Jag hade fått uppgifter om att man kunde registrera sig på vilket campus som helst. Men icke! Jag var tvungen att åka till the main campus. City College of San Francisco. (CCSF) Och när jag väl kommer dit inser jag att jag inte har en susning om vad jag håller på med. Jag forslas från den ena personen till den andra. Jag får hjälp av en rysk kvinna som knappt pratar engelska, en rödhårig kvinna med ett läppstift som skär sig mot hennes hårfärg, en kille som säger "dude" i varje mening, en osäker präktig "Mommys boy", en ung läspande tjej som på två minuter lyckades få in fler "cool" i hennes meningar än jag någonsin hört i hela mitt liv. Det här var några av dem som hjälpte mig idag. Jag har till och med varit i ett rum sittandes på en pinnstol med en förstående kvinna framför mig på counsling. Men jag tyckte om det. Stressen och förvirringen, Och alla speciella människor. Jag är nu en student på College. Jag har inte skrivit upp mig på kurser bara. Måste vänta med en bekräftelsegrej. Men jag har redan mitt egna studentnummer. Och senast fredag är jag uppskriven på kurser. College, here I come!


Just det, idag kom ägaren til resturangen som Amanda och jag brukar gå till och tackade oss för att vi kommer så ofta. Han "uppskattade" verkligen oss. Går man kanske lite för ofta då? Skit samma! Jag gillar stället. Om man är i stan borde man kolla in Crepes on Cole. Mumsigt gott är det med!

Nepp, detta får räcka för idag.

Pusss

---Jag skulle hitta "det där"---

måndag 15 december 2008

Rättelse

Jag står för det jag skrev i bloggen men jag formulerade mig konstigt och fick en del oroade. Jag lyckades inte få fram det jag ville ha sagt och en del tog det på annorlunda sätt. Jag vill inte att ni ska bli misstänksamma om massa saker för det finns inget att bli det för men jag tog bort inlägget.

Alla hann läsa ändå verkar det som! Hahaha

Aja, har ni frågor kan ni alltid fråga.

Och angående det som sker i mina kommentarer, den anonyma ryssen kan presentera sig så blir det ju inget onödigt tjaffs även om jag lite roat följer händelseförloppet.

Det jag vill ha kvar från förra inlägget är:

Hemma för mig - det är där jag sjunger.

---Jag skulle vilja plantera ett träd---

(kom nyss från colleget, gör en sammanfattning ikväll)

söndag 14 december 2008

Movies

-Just because it is, doesn't mean that it should be-

Hur chillar man en helg? Ligger i soffan och njuter av en film man hyrt? Om man redan gjort det då? Ja, då kan man njuta av en film på bio. Om man redan gjort det då? Äh, vadå? Då går man bara på en till film...

Idag har återigen jag och Amanda spenderat en dag med att bara lulla runt. Vi möttes på Reverie klockan tolv, åt och åkte sedan downtown där vi mötte Emilia. Vi kollade i affärer. Jag köpte riktiga Uggs nu eftersom mina skopunktenskor inte höll så länge. Till min faster som undrade så är det inte riktigt samma storlekar här. Jag får ta en storlek mindre än vanligt här.
Vi åt och sen åkte Emilia hem. Jag åt sushi! Finally! Och det är nu den snurriga biten kommer. Jag och Amanda gick till bion. Satte oss i varsin massagestol i 15 minuter och gick sedan in på bion. Efter den två timmar långa filmen gick vi ut på en promenad och sedan in på den andra biografen och köpte en biljett till nästa film som efter visning visade sig vara tre timmar lång. Fem timmar film med massage som uppvärmning. Vad gör USA med oss? Aja, imorgon ska vi åka skridskor i alla fall. Hoppas vädret är fint.

Jag skulle kunna skriva om mannen som bar tjejjeans, hur vi grät under filmen eller vad jag tyckte om massagen men jag är för trött nu:P

Pussipannan allihop!

--- Jag skulle vilja se en grön solnedgång---

lördag 13 december 2008

Beachen

Lägg till bild

Just det, ryska läsaren, (förmodligen Vic) vem det än är är du välkommen:P


Bloggen funkar inte.. Jag skulle lägga upp mer bilder men icke!

Jag och Cassatt mötte Amanda och Ari vid hållplatsen igår en solig fredagmorgon. Vi tog spårvagnen hela vägen ner till Ocean Beach och vilket underbart sätt att börja dagen. Jag älskar älskar älskar havet!

Iaf så segade dagen sig fram men jag var så trött så inte vart det något nyttigt gjort. Mötte Amanda igen och vi gick och käka och sen hyrde vi film.

Stepbrothers och Prom night. Vi hyr bara dåliga filmer! Vi ska nog hålla oss till bio.
Vi hade köpt snask från Walgreens fast vi inte ens var sugna, vi åt det fast det inte ens var gott och höll på att somna under sista filmen.

Yeah för fredagkvällar!:P

Nej, nu väntar Joel på att jag ska ringa!

Pusselipuss

---Jag skulle vilja vakna till ljudet av regn---

fredag 12 december 2008

Pics






















Ryssland i SF

I bakgrunden spelas Switchfoot.. Var år sedan! Textremsan på min dörr är nog kvar där om inte Joel tagit bort den. Jag hade en annan mening på dörren också. Från en av deras andra låtar. Vilken mening? This is your life, are you who you wanna be?

Iaf.
Jag har börjat tänka i nya banor. Listen to this: När jag var och shoppade i helgen så ville jag köpa en bastopp. Och jag hittade en snygg men med knappar på. Den kunde jag ju inte ta, dem skulle bara barnen ta bort. Sen när tänker jag på barn när jag köper kläder???!! Nej, banne mig! Och idag när jag var påväg till mötet så kom det en kille emot mig som gick och knappade på sin mobil eller ipod. Han hade ungefär samma eleganta gångstil som en berusad och det såg ut som att han skulle gå ut på gatan när som. Jag ville ändra rikting och gå armkrok med honom så att inget skulle hända. Man får inte gå för nära vägen när man inte är uppmärksam! Men jag fortsatte gå.

Kom fram och dörren var låst. Jag var två minuter sen så jag trodde att nu var det kört. Men det var det inte för fram kikade en kvinna jag inte sett förut. Och det visade sig att det var ryssarna som hade möte idag. Så jag var på ryskt bokstudium. Det började halv åtta så jag var bland de första där. Och in kom verkligen ryska primadonnor, med raka ryggar och huvudena höga. Men vad trevligt det var! Och jag kom på att jag tycker finnar och ryssar kan vara väldigt lika varandra i utseendet. Bara så ni vet. Men jag hade tur. Deras kretsis var sjuk så de hade en inhoppare, engelska kretsisen som kommer till min församling i februari. Han höll talet på engelska och det tolkades till ryska. Och talet hamnade om sömn. Mycket bra och talet var väldigt underhållande. Alla var så snälla! Looooooove it!

Och jag måste säga att jag tycker om ryska. Så länge man får sätta sig in i och lyssna på melodin i ett språk så är det jätteintressant. En del saker förstod jag men mest satt jag med min engelska bok och försökte se ut som att jag hade en aning om vad dem svarade.

Min dag har varit mycket bra:)

Just det! Jag ska göra en sak. Som börjar imorgon. Första rapporten kommer om exakt en månad. Jag ska inte berätta än, ni får höra om det då...
Pusssss

---Jag skulle vilja nå just det här målet---

torsdag 11 december 2008

It's a djungle out there....

Den som säger att det bästa i livet är gratis har aldrig ätit skumbananer, salmiakbalkar och marabou... Mums fil-i-balja.. (Som Teppson eller vad han hette!! Han hällde alltid fil i balja! Åh barnprogram, Teppson, Teppen, News!! Haha) Och nej, jag har aldrig en aning om vad jag ska skriva på bloggen förrän den är skriven ifall någon undrade.

Mötte Amanda idag igen utanför McDonalds, gick och köpte kaffe, lät hon och barnen vänta utanför och sedan började vi vår vandring in mot Conseravtory of Flowers.

Barnen älskade det.. Behöver jag förklara varför jag älskade det?


Är min kära tvilling nöjd nu? Kort inlägg som tar 25 sekunder att läsa?
Men jag kommer med ett längre inlägg senare.. Kan inte lova något då:P
Kletig puss från en godisätande Emma!

My day of shame and fame

Min dag? Hmmm.. Flashning, polis, böter. I just den ordningen. Konstigt? Inte alls.
Luta er tillbaka så ska ni nu får läsa om en vanlig dag i Emmas liv.

Jag hade tydligen i sömnen stängt av klockan imorse och vaknade av mig själv exakt 14 minuter innan jag började jobbet imorse. Jag böt om och startade för dagen. Mötte Amanda vid McDonalds utanför Golden Gate parken där barnen fick leka fritt. (medan jag väntade fick jag höra två hemlösa knarkares historia) Kom hem, packade ner lunchen och gav oss av till en annan park nu med Wes som slutat skolan. De lekte en stund innan vi gick den långa promenaden till bussen. Det är så kul att åka buss med dem! Dem älskar bussen! Cassatt satt i mitt knä och trixa och dona och peta och kleta på allt. Efter hon slickat på en stång och lipat åt en pensionär lugnade hon ner sig lite. Hon ville titta ut och i sitt försök att klöttra upp med hjölp av mig tar hon tag i det första hon kan hitta att dra sig upp i. Vad kan det vara måntro? Min tröja. Och vips har hon flashat min bh för alla i den bakre sektionen av bussen. Japp, jag tog inte ens betalt frikostig som jag är men lade på minnet att jag aldrig ska bära samma tröja igen. Kom hem och bägge barnen somnade för att sedan en timme senare vakna till den grymma verkligheten att simningen väntade. Med gnäll, skrik och grymtningar kom vi iväg, dock lite sent men inte för sent för att missa den äckliga kisspoolen. (den är inte öcklig men om man tnker på hur många som kissar där så blir den äcklig) Efter dykningar, hopp och hundpaddel befann vi oss påväg hem igen. Väl där fick Grandma panik för hennes nycklar var borta. Efter tjugo minuters letande visade det sig att de låg just i bakfickan. Jag hade planerat träff med flickorna så jag bytte om och begav mig ut återigen. Jag mötte Amanda och vi tog spårvagnen in till Powell station. (downtown)

Här börjar det roliga. Här i SF kan man i början av varje månad köpa ett Bus pass på 45 dollar och åka fritt med alla transportmedel. Om man inte har det betalar man 1,50 dollar varje gång man vill åka. Nåväl, jag är som vanligt seg och har inte skaffat något pass så jag betalar snällt 1,50 dollar varje gång jag åker. När du kommer till Powell får du visa upp din biljett du fått vid betalning för att bli utsläppt. Idag fick jag min biljett efter jag betalat, satte mig brevid Amanda och tjattrade vidare tills vi kom till våran hållplats. Vi gick av och i farten visade vi som vanligt bara upp våra bevis på att vi betalat. Amanda sitt pass, och jag min biljett. Imagine my surprise när vakten/polisen kräver att se min igen och frågar om jag kan visa rätt biljett. Jag håller upp den igen och han säger: Well, I think we have a problem. Jag tänker: Huh??
Jag hade fått en biljett med gårdagens datum av spårvagnsföraren! Jag förklarade hur de var och han sade att han kunde tyvärr inte göra något. Han började fylla i sina formulär och jag fick visa leg, blev visiterad och sedan handbojor. Hela köret! Okej kanske inte, men formulär och legbiten var där. Vad innebar alla papper? Att jag fått en bot på 50 dollar! Jag kunde inte annat än skratta åt hela grejen. Jag frågade hur man överklagade och han förklarade snällt hur. Det komiska är att han uppmanade mig i stort sett att ljuga på min protest. Med min bot och fortfarande skrattandes, kanske smått irriterad gick vi mot bion. Jag har varit här i snart två månader but I'm already in trouble... Men banne mig ska det överklagas:P
Sedan gick vi på bio som var superbra!
Kom hem och avslutningsvis ringde det hemifrån på skype.

Idag har det varit en väldigt bra dag.

Vill bara klargöra ifall det uppstått missförstånd. Ja, ibland kan barnen vara väldigt krävande och riktigt jobbiga men ni kan aldrig tvivla på att jag ointe tycker om dessa små filurer. Ibland känner jag att jag tycker om dem så mycket att det gör ont och då vill jag inte tänka på den dagen jag måste lämna dem! Så även om jag skriver att jag är trött på dem så hoppas jag att ni förstår att jag tycker om dessa små baskilusker! Och jag kan ärligt säga att jag inte har en favorit av dem...

Japp, det var min dag innehållandes parkbesök, blottning, simning i kissfylld bassäng, polisdate, böter, bio och skypesamtal.. Now tell me about yours?

---Jag skulle vilja kunna storstäda mina tankar---

onsdag 10 december 2008

Pyssel och knåp

Jag har scrapbookat idag och det är jättekul. Det vart så sent så jag var tvungen att sluta men jag fyllde elva sidor med klipp och klister och det var bara New York delen. Ser ni? Kan jag uträtta sånt kan jag kanske till och med skriva vykorten snart!:P

Pusss

From where you are







Även om du ibland är en baka....

--- Jag skulle vilja kunna ta en smygtitt på mitt liv om fem år ---

tisdag 9 december 2008

Sverigepaket!!

Humörsvängningar som mina får man allt leta efter. Ena stunden är allt frid och fröjd och nästa är man världens emo. Det är ganska lätt att gå ner sig själv här när man är ensam. Man får för mycket tid att tänka och man tar allt så personligt när man är på det humöret. Så till er jag chattar med ber jag om ursäkt, ibland kan mina humörsvängningar bero på hemlängtan.. eller för att ni bara gör mig på det humöret ändå:P
Och idag har jag varit glad, förbannad, irriterad och sedan jättelycklig!!
Vi hoppar direkt till den jättelyckliga delen!

I flera dagar har jag kollat lite extra utanför dörren med jämna mellanrum under dagarnas lopp. Ihärdigt väntat på att kanske ett litet paket skulle komma. Efter jag suckat lite och tänkt att jag kanske inte borde hoppas så är jag där igen senare under dagen och tittar. MEn idag kom det faktiskt något! Ett paket! Till Emma i San Francisco! Till mig!

Och vad var i?



Min familj! Tack för att ni är så söta!! Och tack för breven. Jag kan inte ens förklara vad jag känner. Det låter löjligt att ett paket kan göra en så glad som jag vart men jag känner mig så omtyckt. Och jag hoppas att ni vet hur mycket jag tycker om er!
Många pussar från en överlycklig dotter/syster.. Älskar er mer än ni förstår!!
(Och Amanda, du är bäst! Frågan är om det inte är roligare att leka tagare nu än när man var liten?:P)
--- Jag skulle vilja kunna ge min familj en kram nu--

måndag 8 december 2008

Måndagmorgon

Först till Fatima: Funka inte.. Stirr i taket istället. Du?

Nu är barnen i skolan och jag ligger hemma på sängen. Ledig i tre timmar. Det ni!
Jag är på bättre humör idag även om jag redan längtar till fredagen.. Hehe..

Idag ska jag bestämma vad som ska läsas på College. Jag ändrar mig som vanligt så fort jag bestämt mig. Den sidan av mig som min kära tvilling inte uppskattar hos mig. Men ikväll ska jag betsämma mig minsann, sen får det gå som det går.

Jag och Wes håller på att lära oss origami genom youtube. Vi ska pyssla med det varje måndag bestämde han. Inte mig emot.

Däremot var det annan sak som störde mig och det är det jag har sagt hela tiden. Gårdagens konversation med Wes 4,5 år.

W:*eftertänksam* Jag är kung egentligen....
E: Jaså, kung över vilka?
W: Alla! Alla gör ju som jag vill så då blir ni mina betjänter. Emma! Jag vill ha lunch! Nu!!!

Han skämtade inte och på mitt dåliga humör igår vart jag riktigt irriterad. Här ska ingen fyraåring befalla mig om något! Barn med Au Pairer blir så fruktansvärt bortskämda. De är vana att bli uppassade dygnet runt. De har nästan alltid någon de kan leka med. Jag blev så förvånad över att de måste bli sysselsatta hela tiden. De kan inte bara ta en leksak och leka med den som man själv gjorde när man var liten. I alla fall så serverades lunchen liten senare än vanligt igår. Tro inte att jag svälter dem.. De mår bra:P

Igår när vi var i parken började jag tänka på hur det skulle vara om man skaffade vänner lika lätt som man gjorde när man var liten.
- Hej! Får jag vara med och leka?
- Aa
- Okej, du och jag är systrar och hon är våran mamma.
- Okej!

Komiskt att tänka att man skulle gå upp till en främling och fråga om man kan leka. Undrar vad som skulle vara knepigast. Jag som fråga eller den som svara ja. Det värsta som kunde hända en vänskap när man var liten var om ens kompis lekte med den bästa leksaken en minut för länge. Tänk om man kunde bli lika glömsk igen som man var när man var liten.

Och nej, jag är inte emo idag. Tankarna bara rullade iväg men allt är bra. Just nu har jag en blåsa som vill tömmas så jag ska på toalettski och sedan ska jag ner till banken.

Pussss

---Jag skulle vilja sola på en strand---

Can you help me occupy my brain?

De senaste dagarna har jag varit på ett sånt skumt humör. Jag vill bara skriva av mig för jag vill inte vakna imorgon med samma känsla. Men jag har inget att skriva för jag vet inte vad det är jag känner och jag vet inte vad det är jag tänker.

Just i denna mning vart jag utmanad av Fjantima och kan inte fortsätta skriva mer.

Jag har nog ett gladare inlägg imorgon.

Puss

söndag 7 december 2008

Kaos

--- Jag skulle vilja ha okaos i en minut eller två---

lördag 6 december 2008

Bäst på länge!

Igår efter jobbet så tog jag tid på mig med att ordna mig iordning - helt utan stress medan jag lyssnade på musik. Så skönt!

Jag och Amanda gick på en jättefin resturang åt med utmärkt service och lagom mycket sorl i bakgrunden. Det kom fram en kille som jobbade på resturangen och sa att han brukar ha sin kamera med sig men inte nu, men om han hade det hade han tagit kort på oss för att vi var very fashonable and he really liked our outfits. Han sa att han var modefotograf och han hade en egen hemsida. Iaf, vart jag och Amanda glada av det och skuttade sedan ner till bussen som vi tog till Sara. Där var det jättekul att bara sitta. Emilia och Ramona hittade också dit. Efter det begav vi oss hem igen. Vi sjöng låtar, ramlade på bussar och pratade om alla som satt på bussen på svenska. Vi garva som fjortisar och vi blev nog idiotförklarade av alla. Vi gjorde inte så mycket men allt var spontant, vi var lediga och vi är här! Tjohoooo för oss säger jag bara..!

Nu ska jag dra mig upp ur sängen och börja dagen.

Kissessss

--- Jag skulle vilja höra Joels låt ---

fredag 5 december 2008

Problem med stress?

Whac-a-mole (whac-a-kid, whac-a-whatever)

Spel skapat för både barn och vuxna. Barn tycker det är kul att spela, äldre tycker det funkar utmärkt att spela själva och ta ut sina aggressioner på. Vad det går ut på?
Använd en, två, tre eller till och med fyra klubbor och klubba ner de jobbiga odjuren.

Jag är mästare på detta spel vid detta laget.....
Utmärks sätt att lätta stressen, förvånad att det inte säljs på apotek.



Ps. Jag ska förmodligen till Los Angeles kring jul.

Life as I know it

It was supposed to be like a walk in the park
Before I knew it I was lost in the mist
You said you believed in me
The silence after all the spoken words made me believe it too

Don't call me insecure for admitting I'm a bit lost
I may be lost but I will find
The missing piece I need that
Someone left behind
I know there's a price you gotta pay
But it's worth it if I do it
- My way


Strongwilled and stubborn
Childish and always to proud
That's your thoughts and hey that's me
But without those
Who would I be?

Right now I'm on a quest
I'm like a flying arrow without a target

Don't call me insecure for admitting I'm a bit lost
I may be lost but I will find
The missing piece I need that
Someone left behind
I know there's a price you gotta pay
But it's worth it if I do it
- My way

Never sure
But always right
Never alone
But always on my own
Fighting good old fear 'til the day I die

I'm never gonna be the one
Who never turned around to see the sun
Before it sets
Before it's dark
I will be there
To see it all
Even if I don't know how

Don't call me insecure for admitting I'm a bit lost
I may be lost but I will find
The missing piece I need that
Someone left behind
I know there's a price you gotta pay
But it's worth it if I do it
- My way

Not afraid to ask
Not knowing if I care
But do you?
Do you still?
Believe I can make it
Somehow
My way?

-----------------------------------------------------------------


Det blir ett konstigt inlägg idag. Jag chattade med Berta och jag vart väldigt fundersam. Livet. Det är sjukt egentligen. Lever någon egentligen det livet de trodde att de skulle leva? Personligen gör jag det jag alltid velat göra i ett avseende nu. Jag är ute, upptäcker, reser och lär mig nya saker varje dag. Trodde jag att det skulle vara såhär? Nej. Jag menar inte att jag inte är nöjd med mitt liv det känns konstigt bara. Livet som jag hade det innan känns väldigt avlägset och ibland lite overkligt. Man anpassar sig och glömmer alldeles för fort. Vad är det som gör att man kommer ihåg vissa saker? Ett minne klart som en dag för mig är suddigt och vagt för den som var med mig. Människor är giriga. Är det alltid negativt? Jag menar inte bara på saker men på att ha det bättre, på livskvalié. Om jag inte trodde att det fanns mer skulle jag inte vara här. När är det bra att nöja sig? I och med resor och händelser i livet lär man sig vad som är viktigt. Man lovar sig att man aldrig ska glömma dem känslorna. Sedan kommer vardagen med sin gilla gång och det man lovade sig att komma ihåg försvinner sakta som fotspår i sanden.
Livet innebär också att det finns saker man måste offra. Och sedan kanske vetskapen om vad man förlorade. Alla är olika. Vissa människor lever i det som varit. Andra lever redan i morgondagen medan vissa lever i nuet. Vi dömer varandra och pratar om varandras levnadssätt bakom ryggen. Hur många stannar egentligen upp och tänker på hur de själva lever? Det är för läskigt, för då skulle man bli tvungen att göra något åt sin situation när den granskas. Hur många kan säga att de är de dem vill vara? Vi borde lära oss av varann. En liten justering kan leda till stor förändring. Men förändring är främmande och farligt. Och? Gör något farligt för en gång skull då! Alla har väl drömmar eller växer man ifrån dem?
Livet.
But then again, what do I know? I'm only nineteen...
Who cares?
I'm gonna continue with my dreaming out loud:
--- Jag skulle vilja hitta den omtalade skatten vid regnbågens slut ---

torsdag 4 december 2008

Barn

-Blunda, rör dig inte.
"hon kommer somna, hon kommer somna"
*sparkar*
-Drick din mjölk.
"jag är körd, hon kommer inte somna"
*sparkar*
-Schhhh.... Sparka inte.
"nästa gång borde jag lägga nåt i mjölken"
*lugnar ner sig*
- Såja...
"det är ju lugnt idag"
SLURP!
"å nej, å nej, å nej... om mjölken tar slut är jag körd!!
*sparkar*
-Inte sparka. Blunda.
SLURP!
"det är två klunkar kvar! SOMNA UNGE!"
*börjar andas regelbundet*


"och dääääär tog mjölken slut.. hon somna på sista klunken. Safe!"

Mina tankar varje dag vid halv två tiden.. Eller nej, de här var ganska snälla, de dagar när det vägras så är det inte snälla saker som flyger runt i Emmas huvud.
Men det är bäst för alla och livets stora cirkel om hon helt enkelt somnar när jag vill att hon ska sova.

Igår var det simining igen. Jag vet inte om jag skrivit det förut. Det är i barnbassängen och jag måste simma med Cassatt. Tänk er vilket äckligt vatten jag simmar i. Barn kissar däri dagligen! Jag har lyckats hålla mig från en redig kallsup men det lär väl komma. Men jag älskar simningen ändå. När Cassatt har sina små ringar på armarna som trycker upp mot hennes bulldoggkinder och simglasögon som får henne att se lite nördig ut och hon paddlar som en hund allt hon kan emot mig då vill man bara ha en kamera i vattnet och ta kort. Det värsta med Cassatt är att när hon trotsar en och gör dumma saker så är det ibland omöjligt att bli arg på henne fär att hon är så söt!!

Aja, jag var barnvakt sent igår och det gick jättebra. De somnade på varsin sida om mig intrasslade med ben och armar. Tänk vilket jobb egentligen? Men dagar som igår känns inte som jobb:)

Jag skriver mer ikväll. Ville bara babbla av mig lite under ledig tid.

Pussssssss

Nattgång

Jag ska skriva om den här dagen. Men inte nu.

Ska bara helt kort uppdatera mina kära läsare om mina nattliga färder. Vaknade igårmorse, datorn var på och Harpan var uppklickat och halvspelat. Ja, jag skulle ju kunna hålla på med värre saker i alla fall..:P

Puss på er!

---Jag skulle vilja kunna flyga---

onsdag 3 december 2008

Bortskämd, Bitch och Julgran

Mina barn kommer bli allt annat än bortskämda. Det vill säga om jag skaffar barn. Jag vet att mamma gärna vill bli mormor en dag men om jag skaffar ett fadderbarn i afrika borde väl det också räknas?

Barnen var inte vakna imorse när jag började så Joy sa att jag kunde göra iordning flingor åt dem så att det skulle vara klart tills de vaknade. Sagt och gjort, flingorna stod fint framdukade på bordet. Wes ger dem en blick och säger: Jag vill inte ha flingor. Jag vill ha pannkakor.
Innan jag fattar vad som händer står jag och steker pannkakor. Nej, det var inte jag som bestämde det. Var det mina barn skulle de fått välja på flingor eller en tom tallrik brevid som jag skulle ställa upp som valmöjlighet. Japp, underbar mamma skulle jag bli.. Men barn är väldigt bortskämda här. Gnäll inte sedan bara.

Idag vart jag kallad för stupid white bitch. En mörk kvinna i trettioårsåldern bråkade med sin karl och där går jag fint förbi påväg från mötet när hon kollar på mig och säger det. Hur reagerade jag? Ingen catfight här inte. Jag öppnade inte ens munnnen- Jag gav henne bara Emmas-överlägsna-ögonbryn-upp-looken med ett överlägset leende som svar. Hon såg ut som en liten ilsk terrier. Who cares?

Idag var vi nere i stan och kollade när de tände San Franciscos största julgran. Det var en hel cermoni som varade ungefär i en timme. Det var en flickkör där som sjöng. Flickorna var mellan sex till tolv år. Jag satt och höll mig för skratt för en del av tjejernas minspel var bara för roligt. Det såg ut som att de tävlade om vem som kunde öppna munnen störst medan några andra såg ut som att de höll på att bajsa på sig altenativt att någon nöp dem i baken. Precis när den tanken slagit mig så såg jag henne. Lite skymd i raden så står det en flicka som faktiskt ser ut att vara hämtad ifrån en saga. Hennes mun som var stor når nästan ner till marken när hon tar i och sjunger. Hennes öron sticker ut och är precis lika spetsiga som en alvs. Hon såg ut som en som skulle kunna spela den elaka alven i en barnfilm. En läskig barnfilm. En mycket läskig barnfilm. Stackars flicka. Men under showen kunde jag inte sluta titta på henne. Hon såg verkligen ut att vara hämtad från en tecknad film.

Jag tog bilder idag men jag är för lat för att ladda upp. (igen)

Nu ska jag ta det lugnt för om en timme eller två ska jag sova.

Pusselipuss

--- Jg skulle vilja vandra i en öken ---

tisdag 2 december 2008

Måndag

Det har verkligen varit måndag idag. Och imorgon är det tisdag.
Idag har jag varit vid banken och skaffat konto och kontokort. Jag kom därifrån med alla papper och ett checkhäfte. Det ni! Det är lite fränt att ha sitt egna checkhäfte. Nördpoäng till mig!

Jag hade kunnat suttit hur länge som helst inne på banken. Det jag älskar med USA är att alla är så trevliga. Det är sällan som det blir en sån där tryckt skum stämning som det blir överallt i Sverige.

Två rum ifrån mig håller de nu på att klä granen. Och skriker och bråkar om vem som ska sätta upp vad. Banen bråkar alltså. Och skriker om vem det är som ska blåsa i leksaksflöjten som dem hittade bland julpyntet medan de springer runt med tomtemössan. En fjöjt som har två toner och som inte låter särskilt bra när man tar i för full hals. - Nu är det jul, här i vårt hus! - Yeeeeei, eller inte.

Vi var och hämtade teoriboken för körkort idag. Boken är som en tjockare tidning på ungefär femtio sidor. Skrattretande. Vad är bäst? Vi får la se. Har inte ens öppnat boken än. JAg och Wayne pratade om böcker idag och jag sa att jag tycker om att läsa bäcker där man lär sig om andra kulturer. Nerbrakandes i trappan kommer han sedan med 20 bibellånga böcker om allt från Ryssland till Israel. Det är en annan sak. Man tar saker väldigt bokstavligt här. Säger jag att jag tycker om en sak så är det nästan självklart att det är det enda jag tycker om. Men jag uppskattar omtanken. Fast om det betyder att jag kommer läsa böckerna vet jag inte.

Nepp, nepp, jag har under så lång tid varit tråkig i bloggen. Jag väntar på att det ska spritta till och jag ska få inspiration. Imorgon kanske?


På återseende...

--- Jag skulle vilja vara med i ett race i ett parkeringshus ---

Pics