~: Dear Diary

Idag på radion så pratade de om gamla dagböcker. Man fick ringa in och läsa upp gamla texter osv. Och det var riktigt roligt att höra på. Så, jag gick hem och rotade fram mina. Jag fick min första dagbok 1997. Min gula dagbok med en båtsmanhund och rosa ram på. Låter som en dröm va?
Jag var inte så mycket för att skriva. Det var mer mysteriet med låset på boken. Ingen kunde läsa! Och jag kanske hade världens hemligheter i den. Vilket jag lyckades få min bror storebror att tro eftersom han upptäckte att själva låset var lättöppnat med ett gem. Mina anteckningar i den var inte så avancerade. Jag skrev alltid när jag inte hade något annat att göra. Och jag ville inte ens skriva då. Men en tom dagbok gick ju inte för sig.

Efter att min bror lyckats öppnat låset ett antal gånger så vart det ändring. Jag vart bäst på att ha gömställen. Och min bror fick tillbaka. Han började också med en dagbok. Han var tre år äldre och allt han skrev i den var farligt mycket saftigare än det jag skrev om. Jag både fnissade och förvånades över hans vishet. Och jag kommer ihåg hur det kändes. Att sitta där ihopkrupen och veta att man gjorde fel. För det var ju ändå inte rätt att läsa. Men det var ju så lätt. Och så kul...
Förlåt Tobbe..

Här kommer korta utdrag ur mina dagböcker:

1/12-97
Kära dagbok!
I dag i skolan fik jag måla med magiska-penor.
(Här har jag något år senare strykit ordet penor, strykit över det och skrivit pänor istället. Är inte jag duktig)

14/1 - 98
Kära dagbok!
I dag begravde vi väldens bästa Ispelle
(Det var en jätteliten död fisk vi hittade liggandes på fotbollsplanen i skolan. Den låg på isen och den såg ut som en Pelle så jag döpte den till Ispelle. Logik på hög nivå.)

3/7-98
Kära dagbok!
Idag fick inte jag följa med till pappas jobb.
Fast jag ville det.
För att jag bästemde det.

Sen började jag skriva lite mer. Och när jag var tio har jag klargjort för min dagbok att jag ska börja skriva lite om mina känslor. Precis efter skriver jag om hur mycket jag älskar serien "Våra bästa år". Sedan kommer en lista på mina 30 favoritkaraktärer i serien. Mina känslor minsann. Imponerande.

Ett annat utdrag:
"Vanesa är en kompis till mig. Ja jag skrev rätt. Hon stavar med bara ett S. I efternamn heter dom Brezuela. "
(Stavning har aldrig varit min starka sida XD)

Sista utdraget:
(Våren 2000)
"Jag tror jag ska skriva i dej imorgon. Snart ska jag skriva, eller måla, eller rita en tatuering som jag skulle vilja ha på mig. God natt"

Min första engelska låttext är däri också. Jag var elva och låten handlade om fred. Hur texten var? Jag repeterar, jag var elva och låten handlade om fred.

Men artig var jag mot min dagbok. Jag bad ofta om ursäkt för att jag skrev så sällan. Namn fick de också. Och när jag skaffade nya dagböcker skrev jag alltid en avskedtext i den gamla och tackade för tiden ihop med den men "det var dags att gå vidare."

Kära nån! Vad var man för unge?