This is my desire, Consume me like a fire

Torsdagen, ack den torsdagen.

Bästa i år!

Jag gick på konsert, Needtobreathe. Jag hade ingen aning om att de skulle ha spelning förrän på morgonen när de uppträdde på nyhetsmorgon. Det var mamma som kommenterade något om "en grupp som heter NeedtoBreathe". Hon förväntade sig inte min reaktion med hurrarop klockan 7 på morgon eftersom jag nyss precis muttrande gått in på toaletten för att tvätta liv i mitt sovande ansikte. Jag hoppade ut klarvaken! Medan jag stod klistrad framför TV:n gick det sakta upp för mig att de ju var på svensk tv. Vilket betyder att de var i Sverige. Så jag sprang till datorn och googlade (ack, google my friend 8) )upp ifall de hade konsert. Och minsann. Det hade dem. Jag vart i extas! Biljett vart bokad.
Och sen gick hela dagen fort! Konstigt nog! Men min puls var högre än vanligt hela dagen.
Ett av mina favoritband!
För första gången var jag på riktigt överlycklig över att jag bor här.

Det var inte mycket folk på konserten men stämningen var hög!
Förbandet var svenska bandet The Pusher.
De var bra!
Länkar till första låten de sjöng:
http://www.youtube.com/watch?v=52JT1cztQ8M

Jag var på sånt bra humör! Oh music!
Seeeeeen.... så stod de plötsligt där! NeedtoBreathe.
Och sjöng de där låtarna jag spelat sönder. Som jag älskat. Det kändes så overkligt!
Och jag kände mig så lycklig! Allt kommer ordna sig! Det finns inga problem! Livet är underbart och denna kväll är för alltid!
De stod på tårna och spelade och sjöng! Och gav allt!
Jag hade inte velat haft något annorlunda!
Och sista låten.
Framförde de helt akustiskt utan mikrofoner. Bara gitarrerna och deras röster. Under dämpade strålkastare. Och då fick jag en klump i halsen. Det var så bra att jag inte visste vart jag skulle ta vägen! Känslor. Massa känslor!!
Det går inte att beskriva. Sista låten. Magiskt. Mäktigt. Övernaturligt mänskligt.

Ni förstår inte. Det finns videor på Youtube men de gör det inte rättvisa. Man måste varit där.



___

Bättre live än vad de är på skiva. Och då kan jag återigen påpeka att jag redan älskar dem på skiva. Flera har kommenterar att det är sjukt att jag gick själv men om ni ens har fått en liten bild av hur lycklig jag var den här dagen, innan, efter och under konserten så förstår jag inte grejen. Det sjuka hade väl varit att gå miste om allt bara för att jag "varit tvungen att gå själv"? Nej, med sånt resonemang går man miste om saker.
Och om det är en sak som är säkert så är det att den kvällen kommer vara för evigt!

Det spelar ingen roll vad jag skriver. Det gör verkligen inte kvällen rättvisa! Men jag var extremt lycklig när jag kom hem, that's for sure! 8)

Nu, dagarna efter har jag haft en av deras lugnare låtar i huvudet. På skivan är det en duett jag inte känt något särskilt för men sångaren framförde den själv på konserten och då älskade jag den! Jag har en video på den men den funkar inte att lägga upp på bloggen men jag hittade en video på den på Youtube.

Listen and just Love.



Inom ungefär en månad ska jag gå på tre konserter till. Travie McCoy & Bruno Mars, Alter Bridge och Garou. Har jag någonsin sagt att jag älskar musik? 8)